2017-12-14 kl 15.16
Ökade pensioner är nödvändigt, men ett längre arbetsliv ställer krav på bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor
– Det är bra att regeringen är beredd att ta ansvar för att förändra pensionssystemet. Det råder ingen tveksamhet i att pensionerna måste öka, men med dagens arbetsliv är ett längre arbetsliv för många livsmedelsarbetare inte en realistisk möjlighet, säger Livs förbundsordförande Eva Guovelin.
– Många av förbundets medlemmar drabbas av skador och slits ut i förtid. Om ett längre arbetsliv ska vara aktuellt så måste det till kraftfulla åtgärder och förbättringar i branschen, fortsätter Eva.
– Det måste avsättas mer pengar i pensionssystemet för att det ska bli långsiktigt hållbart– avgifterna måste höjas med minst 2 procent, poängterar Eva.
Hela förslaget i korthet med förbundets kommentarer:
Pensionsgruppens förslag till överenskommelse har fokus på långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen består av sex riksdagspartier: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Pensionsgruppens uppdrag har varit att ta fram ett förslag till längre arbetsliv. Syftet är att klara av kostnader för pensioner och välfärd när befolkningen blir allt äldre.
Det nuvarande pensionssystemet infördes 1995. Sedan dess har medellivslängden ökat med 2,4 år. Konsekvensen är att pensionerna som andel av slutlönen blir lägre om inte arbetslivet förlängs.
Förslaget innebär förändringar inom en rad olika områden bland annat förbättringar för de sämst ställda pensionärerna, nytt tryggt och hållbart premiepensionssystem och långsiktigt hållbara pensioner genom en höjning av pensionsåldern.
– Pensionerna måste öka. Det är helt nödvändigt. Om ingenting förändras kommer pensionärernas ekonomiska situation ytterligare att försämras i takt med ökad livslängd. Det skulle urholka ett redan underfinansierat system. Dagens system fungerar helt enkelt inte.
– När det nuvarande pensionssystemet sjösattes var förväntningarna att löntagarna skulle få ca 70 % av slutlönen i pension. Verkligheten är idag en helt annan – snittet är ca 60 % av slutlönen i pension. Alltför många äldre är mycket ekonomiskt utsatta.
– Pensionsgruppens förslag innehåller många bra delar, men det finns många frågetecken som måste rätas ut och kompletteringar som måste till.
Förslaget innehåller följande delar:
1. Ett reformerat och förstärkt grundskydd
Förslaget innebär att garantipensionen ska utvidgas med ett behovsprövat tillägg och taket för bostadstillägget ska höjas.
– Det är helt nödvändigt med förbättringar för de sämst ställda pensionärerna. Alltför många behöver både garantipension och bostadstillägg för att få ekonomin att gå runt. De ytterligare förstärkningar som avses göras är helt nödvändiga för att dessa utsatta grupper ska kunna leva ett drägligt liv. Sverige ska inte ha några fattigpensionärer. Livs kongress har uttalat detta som en absolut prioritering.
2. Ett reformerat premiepensionssystem
Förslaget innebär att PPM-systemet förändras i grunden. Staten ska ta ansvar för ett kraftigt minskat utbud av fonder och att fonderna ska vara trygga, hållbara och kvalitativa.
– Det är mycket bra att pensionsgruppen föreslår att dagens PPM-system ska förändras och att staten tar över ansvaret för premiepensionen. PPM-systemet är en djungel med över 800 fonder som lett till ett pensionslotteri som är oacceptabelt.
3. Långsiktigt hållbara pensioner
Förslaget innebär förändring av flera samverkande faktorer i syfte att stärka pensionerna:
- Ingen fast pensionsålder, fortsatt flexibilitet och alla trygghetssystem (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) ska följa med.
- Riktåldern för pension höjs från 65 till 66 år 2023. Riktåldern avser det första år det är möjligt att ta ut garantipension och få bostadstillägg. Personer med 44-årigt arbetsliv undantas från höjd garantipensionsålder.
- För den som har inkomstpension är det idag möjligt att ta ut pension från 61 år. Här är förslaget att denna ålder höjs i tre steg. År 2020 till 62 år, år 2023 till 63 år och år 2026 till 64 år.
- Rätten att stanna kvar i arbete ska bli längre. Från 67 år som det är idag till 68 år 2020 och 69 år 2023.
- Enligt överenskommelsen ska pensionerna i första hand upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare. (Avgiften är idag 18,5 % av bruttoinkomsterna.)
– Om pensionsåldern ska höjas måste arbetsvillkoren och arbetsmiljön för medlemmarna bli bättre. Annars går det inte. Medlemmarna måste kunna jobba och vara friska under ett helt arbetsliv. Stora satsningar på bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö måste göras. Många medlemmar slits ut på grund av bristande arbetsmiljö och tvingas sluta sina yrkesliv långt före pensionsåldern.
– Det är bra att förslaget innebär att trygghetssystemen följer riktåldern, men det förutsätter att de som behöver också får sjukersättning överhuvudtaget.
– Det räcker inte att frågan om avgifterna till pensionssystemet endast ska analyseras vidare. För att pensionssystemet ska bli långsiktigt hållbart måste avgifterna höjas med minst 2 % som ett första steg. Långsiktigt måste de höjas ännu mer.
4. Åtgärder för ett hållbart arbetsliv
En rad åtgärder avseende arbetsmiljö, omställning och utbildningsinsatser.
– Det är alldeles för lite fokus på arbetsmiljö och arbetsvillkor som gör att våra medlemmar överhuvudtaget kan arbeta ett helt arbetsliv. Det måste till kraftfulla åtgärder och handlingsplaner för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor.
5. Ett råd för arbetsmarknadens parter
Det fortsatta arbetet för ett hållbart arbetsliv och hållbara pensioner bör göras i dialog med arbetsmarknadens parter. Det ska därför skapas ett partsråd som knyts till Pensionsgruppen.
– Om arbetslivets villkor ska förändras så måste parterna vara en del i det.
6. Delegation för äldre arbetskraft
En delegation för äldre arbetskraft kommer inom kort att presenteras. Delegationen ska tillsammans med andra aktörer arbeta forskningsnära för att motverka åldersdiskriminering och främja att äldres kompetens på arbetsmarknaden på ett bättre sätt ska tas tillvara.
7. Översyn av avdragsregler för tjänstepension
I syfte att det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalsavtalade tjänstepensionerna tillsammans ska bidra till trygga och hållbara pensioner ska avdragsreglerna för tjänstepensionerna ses över.
8. Åtgärder för mer jämställda pensioner
En handlingsplan för jämställda pensioner ska upprättas och det ska bland annat göras en översyn av grundskyddet.
– Det är en stor skillnad mellan kvinnor och mäns pensioner. Det är inte acceptabelt att kvinnors pensioner är 30 procent lägre än männens. Det behövs en rad olika åtgärder för att komma tillrätta med detta stora problem. Om pensionerna ska bli jämställda är det helt nödvändigt att deltidsarbete och visstidsanställningar begränsas. Värdediskrimineringen av kvinnors arbete måste få ett slut. Arbetsmiljön för både kvinnor och män måste förbättras.
9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna
Investeringarna ska vara mer ansvarsfulla och hållbara. Det innebär bland annat en förändring av hur stor andel som kan placeras i räntebärande papper och dylikt.
– En översyn och ansvarsfull förändring är välkommen.