Igår fattade riksdagen beslut om ett förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Den så kallade UTP-lagen är ett välkommet första steg för att jämna ut maktbalansen mellan livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln.

Under lång tid har svenska livsmedelsföretag varit utsatta för ett antal oschysta metoder då de säljer till företag inom dagligvaruhandeln. Den 1 november 2021 träder den nya lagen i kraft och den riktar sig mot köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro. Här är exempel på åtgärder i lagen:

• Förbud mot sena betalningar
• Förbud mot sena annulleringar
• Förbund mot ensidigt ändrade villkor
• Förbud mot obehöriga angrepp på leverantörens företagshemligheter
• Förbud mot kommersiella repressalier

UTP har sitt ursprung i ett EU-direktiv och står för Unfair Trading Practices. Lagen är den svenska tillämpningen av direktivet.

Livs har tillsammans med motparten Livsmedelsföretagen och andra aktörer bedrivit opinion och politisk påverkan för införandet av lagen. Lagen kommer att skydda och stärka livsmedelsföretag mot de framför allt få dominerande aktörerna i dagligvaruhandeln.

I den svenska livsmedelsstrategin ingår att öka livsmedelsproduktionen i syfte att skapa tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.

Genom den nya lagen skapas förutsättningar för schystare affärsvillkor för livsmedelsföretagen och därigenom ökad investeringskraft.

– Den nya lagen kommer stärka livsmedelsföretagen och på sikt kan det skapa fler jobb i vår bransch, säger Eva Guovelin Livs förbundsordförande.

– Men det finns fortfarande en alltför obefintlig konkurrens inom dagligvaruhandeln, som domineras av tre stora aktörer. ICA, Coop och Axfood har nästan 90 procent av marknaden. Det är något som borde åtgärdas för att skapa bättre förutsättningar för en ökad livsmedelsproduktion säger Eva Guovelin.