Idag meddelade arbetsmarknadsministern Eva Nordmark att regeringen går vidare med Svenskt Näringslivs och PTKs överenskommelse istället för Toijer-utredningens förslag.

– Det är bra att regeringen inte går vidare med Toijer-utredningens förslag, säger Eva Guovelin, förbundsordförande för Livsmedelsarbetareförbundet. Vi sa nej till Svenskt Näringslivs slutbud, men jag kan förstå att regeringen hellre går vidare med det som utgångspunkt.

LO-styrelsen sa i oktober enhälligt nej till Svenskt Näringslivs slutbud och ännu finns många frågetecken kring hur överenskommelsen ska ligga till grund för lagändringar.

Livs ståndpunkt är tydlig. Tryggheten på arbetsmarknaden behöver förbättras.

– Våra medlemmar har behov av mer trygghet inte mindre. Jag förväntar mig att regeringen gör allt för att räta upp den obalans som finns i överenskommelsen, säger Eva Guovelin.

Bakgrund

Las-utredningen kom till 2019 som en del av januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. I direktiven stod att utredningen skulle utarbeta lagförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS. Men där stod också att de samlade förslagen inte skulle rubba den grundläggande balansen mellan arbetsmarknadens parter.

2017 tog LO initiativ till förhandlingar med Svenskt Näringsliv om trygghet och omställning på arbetsmarken. Avsikten var att åtgärda problemen med en allt mer tudelad arbetsmarknad, att öka anställningstryggheten och skapa bra möjligheter för kompetensutveckling och omställning.

Exempel på delar ur överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv

• Överenskommelsen innehåller nya system för anställningsskydd, stöd i omställning, rätt till omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
• Ett så kallat kompetensstöd inrättas som ska ge arbetstagare rätt till studieledighet samt ekonomisk ersättning för korta och längre utbildningar.
• Det kompletterande studiestödet ger stöd till studier upp till 44 veckor, motsvarande 2 terminer. Tanken är att sänka trösklarna till vidareutbildning.
• Anställningsskyddet förändras men en uppsägning ska grundas på sakliga skäl. Reglerna för när en arbetsgivare har rätt att säga upp någon av personliga skäl förtydligas.
• Turordningsregler ska gälla vid arbetsbrist men flera undantag införs när något turordningsavtal inte kunnat träffats. Exempelvis kan arbetsgivaren undanta tre arbetstagare per driftsenhet och avtalsområde som får företräde till fortsatt anställning.
• Parterna vill utreda förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetskassa, med målet att förbättra skyddet vid arbetslöshet.

Exempel på förslag från Toijer-utredningen

• Principen ”sist in, först ut” görs om. Idag får arbetsgivare med högst tio arbetstagare gör undantag från turordningslistorna med högst två personer vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Enligt utredningen ska undantagsmöjligheten utökas till fem arbetstagare och att det gäller alla oavsett företagets storlek. 
• Ändrade möjligheter till omplacering vid nedskärningar. Idag ska arbetsgivare acceptera att en anställd som omplaceras behöver vissa utbildningsinsatser och upp till ett halvår på sig att lära sig nya uppgifter.
• Enligt utredningen ska en arbetstagare som omplaceras omedelbart klara det nya jobbet utan någon upplärning eller utbildning.
• Idag kan en uppsagd arbetstagare yrka på att uppsägningen ogiltigförklaras och driva sådana fall till domstolsprövning. Idag finns en huvudregel att anställningen består under tvistetiden. Den regeln vill utredaren ta bort. Och på företag med färre än 15 anställda ska en ogiltigförklaring av uppsägning med stöd av LAS inte kunna ske.