Avtal 2017
Fredagen den 31 mars 2017 tecknade Livs ett nytt avtal med arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen. Avtalet är treårigt, det samlade värdet är 6,5 procent. Det innehåller en ny modell för låglönesatsningar och ytterligare avsättningar till deltidspension. Facken inom industrin har nu satt ett märke med låglönesatsning som blir normerande för svensk arbetsmarknad.
– Vi anser att de nya avtalen skapar förutsättningar för reallöneökningar. Det är viktigt för våra medlemmar och andra löntagare, säger Hans-Olof Nilsson, Livs dåvarande förbundsordförande.
– Låglönesatsningen är banbrytande. Det är en ny solidarisk modell som gynnar de lägst avlönade och en viktig jämställdhetssatsning eftersom de lägst avlönade oftast är kvinnor.
– Vi är också nöjda med överenskommelsen om ökningen av avsättningen till deltidspension, eftersom det befäster en principiellt viktig modell, som kan göra det möjligt för våra medlemmar att gå ner i arbetstid några år före den formella pensionsåldern, avslutar Nilsson.
Fakta om det nya Livsmedelsavtalet:
- Avtalsperioden är 1 april 2017 till och med 31 mars 2020.
- Det samlade värdet är 6,5 procent. Första året ger 2,2 procent, varav 0,2 procent är en ökning av avsättningen till deltidspensionen. Andra året ger 2 procent. Tredje året ger 2,3 procent varav 0,3 procent är en ökning av avsättningen till deltidspensionen.
- Avtalet ger första året 533 kr/månad, andra året 545 kr/månad och tredje året 555 kr/månad. Lägsta lönerna höjs med ett motsvarande krontal.
Tidigare material från avtalsrörelsen:
Avtalsrörelsen är återigen i full gång! Målet är att Livs ska sluta nya avtal under våren 2017. Att förhandla fram förbättringar av löner och villkor är den viktigaste och mest prioriterade uppgiften för förbundet. Det är genom att vi är många livsmedelsarbetare som samlats som medlemmar i Livs som vi har styrka att driva våra krav och frågor gentemot arbetsgivaren. Det är det grundläggandet värdet av det fackliga medlemskapet och den fackliga idén!
Livs avtalskrav 2017 presentation
2017 Facken inom industrin Avtalspolitisk plattform
Livsmedelsföretagens avtalskrav
Livsmedelsföretagens avtalskrav presentation
Om avtalsrörelsen i korthet
Att sluta ett avtal är en lång procedur. Fackliga organisationer och arbetsgivare sluter kollektivavtal. I Sverige har kollektivavtalen en stark ställning. Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackföreningar kan komma överens om gemensamma spelregler.
Livsmedelsavtalet är slutet mellan Livs och Livsmedelsföretagen. Livs representerar 31 000 livsmedelsarbetare. Livsmedelsföretagen är arbetsgivarorganisationen, det vill säga förbundets motpart. I Livsmedelsavtalet finns särskilda tilläggsavtal som gäller för olika branscher i livsmedelsindustrin. Idag finns tilläggsavtal för bagerier, bakmedelsindustrin, Barilla-OLW, bryggeriindustrin, brännvinsbränneri- och stärkelseindustrin, chokladindustrin, glassindustrin, Jästbolaget AB, konservindustrin, kvarnindustrin, margarinindustrin, matfågelsslakterier, mejeriindustrin, Santa Maria AB, slakteri och charkuteribranschen, Stadex, äggproduktindustrin och för lagerpersonal vid glassföretag mm. Livsmedelsavtalet är det största avtalet inom livsmedelsindustrin, men Livs förhandlar även fram andra avtal med olika motparter.
Innehållet i avtalen
Avtalen reglerar två typer av frågor: Löner och allmänna villkor. Regleringen av löner handlar om lönenivåer, ob-tillägg, övertidstillägg, helglön, semesterlön mm. Allmänna villkor handlar om det som inte är löner. Det kan vara anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö och utbildning av personalen. Frågan om avtalsförsäkringar behandlas i samordnade förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv.
Samordning inom LO och Facken inom industrin
Livs samordnar förhandlingarna med förbunden inom Facken inom industrin och med de andra förbunden inom LO (LO-samordning). Facken inom industrin består av IF Metall, Livsmedelsarbetareförbundet, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Dessa förbund har varit med och slutit det så kallade Industriavtalet med arbetsgivare inom industrin. Industriavtalet anger bland annat spelreglerna för förhandlingsprocessen mellan ingående organisationer
Avtalskrav från Livs
När Livs förhandlar behöver förbundet utgå från de gemensamma kraven som man kommit överens om i LO-samordningen och samordningen inom Facken inom industrin
Det finns samtidigt stort utrymme för Livs att påverka avtalen inom livsmedelsbranschen. I förhandlingarna om ett nytt livsmedelsavtal kan Livs både ta upp krav som gäller hela livsmedelsindustrin och specifika krav som gäller särskilda branscher. Det är inte bestämt på förhand vad som ska ingå i avtalet. Livs kan lyfta fram nya frågor som inte finns med i det nuvarande avtalet. Avtalskraven diskuteras i förhandlingsdelegationen och i förbundsstyrelsen.
I slutet av december 2016 lämnade Livs sina krav inför förhandlingarna till motparten Livsmedelsföretagen. Under hela förhandlingsprocessen hålls förhandlingsdelegationen och förbundsstyrelsen underrättade och kallas in vid behov. I slutfasen av förhandlingarna, innan ett nytt avtal skrivs under, är förhandlingsdelegationen alltid inkallad. Även förbundsstyrelsen är inkallad i slutskedet. När det finns ett förslag till avtal ska förhandlingsdelegationen yttra sig och föreslå om förbundet ska godta eller förkasta avtalet. Sedan fattar förbundsstyrelsen det slutliga beslutet. Det nuvarande Livsmedelsavtalet gäller fram till den 31 mars 2016. Då bör ett nytt avtal finnas på plats. Ofta gäller avtalen längre tidsperioder. Men det bestämmer Livs och Livsmedelsföretagen själva.
Förhandlingarna mellan Livs och Livsmedelsföretagen startar i början av januari 2016. Under de två första månaderna förhandlar Livs och Livsmedelsföretagen med varandra. Sista månaden deltar också så kallade opartiska ordföranden som blivit utsedda av parterna inom industrin.
Att få igenom kraven
Målet för de fackliga organisationerna är att komma överens med arbetsgivarna utan att det ska bli någon konflikt. För Livs är det viktigt att fundera på vilka krav som är allra viktigast. De kraven slåss Livs extra hårt för. Livs kan varsla om konflikt om man inte tycker att arbetsgivaren bryr sig om de fackliga kraven. Det betyder att Livs kan ta till konfliktåtgärder om inte Livsmedelsföretagen går förbundets krav till mötes. Ibland kan det handla om att blockera all övertid eller att ta ut medlemmar i vissa branscher eller företag i strejk. Livs kan välja hur stor konflikten ska vara. Ett varsel måste lämnas sju arbetsdagar innan konflikt kan verkställas. Om parterna inte kommit överens inom den tiden blir konflikten verklighet.
Senaste Livs varslade om strejk var 2010, men det blev aldrig någon konflikt eftersom Livs och Livsmedelsföretagen kom överens. Senast som Livs tog ut medlemmar i strejk var 1995, då var det inom bageribranschen. Arbetsgivaren kan i sin tur svara med till exempel lockout. Det betyder att arbetsgivaren utestänger de anställda från sina arbetsplatser. Oavsett om det är Livs eller arbetsgivaren som utlöser konflikt i form av strejk eller lockout, har drabbade medlemmar rätt till konfliktersättning. En konflikt kan dock alltid bli kännbar. Livs har solid ekonomi och har under många år byggt upp strejkkassor för att ha i reserv vid eventuella konflikter.