Företagsdemokrati

1976 kom lagen om styrelserepresentation för anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och därefter, 1977 kom lagen om medbestämmande, (MBL), som gav de fackliga organisationerna reella möjligheter att påverka alla viktiga beslut på arbetsplatsen. 

För arbetarrörelsen var detta den största demokratireformen sedan rösträttens genomförande. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, vilken väsentligt ökade möjligheterna att bedriva facklig verksamhet på betald arbetstid samt arbetstagares rätt till ledighet för studier kom 1974. Då förverkligades också beslutet om avsättning till arbetsmiljöfond. 

Att samhällsdebatt och inrikespolitik inte alltid går hand i hand med fackliga krav och intressen är åren under 70-talets mitt ett gott exempel på. De är för alltid präglade av kärnkraftsdebatten medan demokratiseringen av arbetslivet blev en sekundär fråga.

Uteblivet inflytande

MBL födde stora förhoppningar om inflytande och medbestämmande över företagens utveckling. Men något verkligt inflytande över arbetet skapades inte. Lagen uppfattades som ett misslyckande, och kom så småningom att kallas "tutlagen".

Innan lagen kom kunde arbetsgivarna köra över de anställda hur helst han önskade, med MBL blev han tvungen att tuta först. Lagen ser exakt likadan ut idag som då den kom.

1970 Lag om 40 timmars arbetsvecka.
1972 Lag om löntagarrepresentation i företagens styrelse.
1973 LAS, arbetsgivarnas rätt att fritt avskeda avskaffas, skyddsombudens ställning stärks.
1974 90% sjuklön. Förtroendemannalag. Rösträtt från 18 år. MBL-lagen.
1975 Föräldraförsäkring, pension 65 år. 1976 Medlemmar 56.241. Trygghetsförsäkring fritidsskador i Livs.
Fackliga aktioner mot livsmedelsjätten Unilever.
I april 1977 undertecknade LO och SAF en överenskommelse om åtgärder för jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.

Satsning på jämställdheten

Livs beslöt att lyfta fram den starkt eftersatta jämställdheten och tillsatte en arbetsgrupp och hyste förhoppningar om att kongressen 1981 skulle bli avstamp för ett nytänkande. Då skulle projektet presenteras.

Vardagen för de allra flesta av förbundets drygt 21.000 yrkesarbetande kvinnliga medlemmar var fortfarande låglönearbete vid banden i konserv, bageri- eller charkfabrikernas paketeringsavdelningar. De monotona slitsamma arbetsuppgifterna var fortfarande förbehållna kvinnorna.

Gun-Britt Lindström