Vanliga frågor och svar

Hur mycket du betalar i medlemsavgift beror på din inkomst före skatt. Medlemsavgifterna inkluderar avgift till a-kassan.

Medlemsavgifter 2024

I medlemsavgiften till förbundet ingår medlemsavgiften till a-kassan.

David och Fredrik berättar vad medlemsavgiften går till.

Livs medlemskort är laddat med förmåner och rabatter och är ett samarbete med LO Mervärde.
Förbundets uppgift är att ta tillvara dina intressen som medlem både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Som medlem i Livs får du råd och stöd i alla frågor som rör din anställning. I medlemskapet finns också många bra och viktiga försäkringar.

Livs medlemskort ger dig rabatter och erbjudanden på allt ifrån resor, friskvård och möbler till böcker och synundersökningar. Du har även möjlighet att uppgradera ditt medlemskort till ett MasterCard med betalfunktion.

Hur får jag medlemskortet?
Medlemskortet skickas hem till dig. Vill du kan du senare ansöka om att koppla ett betal- och kreditkort till medlemskortet.

Hur får jag tillgång till förmåner och rabatter med medlemskortet?
Genom att logga in på Mina sidor får du tillgång till dina erbjudanden.

Efter inloggning på Mina sidor tar du dig vidare från startsidan till LO Mervärde genom att klicka på det gröna medlemskortet i spalten till höger. Det är viktigt att du använder samma flik, annars kan du inte se rabattkoderna. För att se rabattkoderna måste du acceptera cookies.

Genom kortet vill vi ge medlemmarna möjlighet till förmåner som ger guldkant på tillvaron. Mer information om kortets fördelar hittar du på LO Mervärdes webbplats.

Vem bestämmer vilka förmåner som finns?
Tillsammans med övriga fackförbund inom LO mervärde bestäms vilka företag vi väljer att samarbeta med. Förmåner och erbjudanden ska vara prisvärda, men inte till vilket pris som helst. Förbundet gör inga avsteg från vår fackliga idé, bland annat kräver vi att de företag vi samarbetar med ska ha kollektivavtal.

Har du förslag på lokala företag som du tycker vi ska samarbeta med, skicka då ett tips till: mervarde@lo.se

Vad gör jag om jag tappat mitt medlemskort?
Om du tappar ditt medlemskort så ringer du till förbundet 08 – 796 29 00. Då får du ett nytt medlemskort hemskickat.

Här finns länkar till mer information om Livs medlemskort.

Aktuella erbjudanden

Livs medlemskort – så funkar det

Livs medlemskort med betalfunktion

Avtalsförsäkringarna gäller alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal och finansieras genom att arbetsgivaren betalar in en del av lönesumman till försäkringen.

Försäkringarna omfattar:

• arbetsskada,
• långvarig sjukdom,
• arbetslöshet och
• dödsfall.
• avtalspension som kompletterar den allmänna pensionen

Avtalsförsäkringarna tecknas i AFA försäkring och avtalspensionen i FORA – följ länkarna för mer information:
Information om avtalsförsäkringarna i AFA försäkring
Information om tjänstepensionen i FORA

Sedan 1 januari 2021 finns Avtalat som ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Ett gemensamt bolag som ska förmedla information om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring till cirka 200 000 arbetsgivare och nära 3 miljoner anställda.

Som medlem i Livs har du ett omfattande försäkringspaket med:

• hemförsäkring inkl bl a reseförsäkring och försäkring mot ID-stöld
• olycksfallsförsäkring för fritiden
• barngrupplivsförsäkring
• kompletterande tjänstegrupplivförsäkring
• inkomstförsäkring som kan komplettera a-kassan vid arbetslöshet.

I genomsnitt tjänar du mellan 100 och 200 kronor varje månad på medlemsförsäkringarna.

Livs medlemsförsäkringar tecknas i Folksam – följ länkarna för mer information:
Information om Livs medlemsförsäkringar (FOLKSAM)

I semesterunderlaget ska inte nedanstående räknas med:

• annan semesterlön än sådan som avser sparad semester
• permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester

Alla våra avtal innehåller skrivningar om semester. Förutom ovanstående finns det en garanterad lägsta semesterlön per dag. För att semestergarantin ska gälla måste du ha varit anställd en viss tid. Skrivningarna skiljer sig åt mellan våra avtal. För att veta vad som gäller för dig så måste du läsa i ditt kollektivavtal.

Om du har varit frånvarande från arbetet och frånvaron är semesterlönegrundande ska semesterunderlaget räknas upp. Vad som är semesterlönegrundande frånvaro och hur många dagar det gäller finns reglerat i semesterlagens § 17.

Vad säger lagen?
Grundregeln är att man har rätt till 25 semesterdagar. De som börjat en ny anställning efter den 31 augusti har endast rätt till 5 semesterdagar under det semesteråret. Den nuvarande semesterlagen har gällt sedan 1978. De viktigaste rättigheterna i lagen är rätt till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

Vad säger kollektivavtalet?
Alla kollektivavtal innehåller skrivningar om semester. Det som i huvudsak regleras är semesterlönen och semesterersättningen och hur vi beräknar dessa. I övrigt gäller semesterlagen. Avtalen ger oss rätt till 13,2% av intjänad lön i semesterlön, eller minst semesterlönegarantin/dag. Se efter i det avtal som gäller för din arbetsplats hur semestern beräknas och nivån på semesterlönegarantin.

Arbetsgivaren kan aldrig betala lägre lön än det som avtalet anger.
I vissa avtal finns olika lönegrupper beroende på vilka arbetsuppgifter som utförs. Byter du arbetsuppgifter kan det innebära att din lön sänks beroende på hur avtalet ser ut.

I flera avtal finns det skrivningar om lön vid flyttning i arbetet. Dessa ger oss i vissa fall ett löneskydd i form lönetillägg under ett antal veckor beroende på hur lång anställningstiden är.

Det är också vanligt i många lokala avtal om lönesystem att det finns flera olika lönegrupper och tillägg som utgår från vilka arbetsuppgifter som utförs. De lokala avtalen kan innehålla bestämmelser om när flyttningar mellan lönegrupperna kan ske och hur tilläggen utges.

Arbetstiderna regleras i våra kollektivavtal och i arbetstidslagen.
Kollektivavtalen säger att parterna lokalt, antingen din klubb eller ombudsman i din region och din arbetsgivare, ska träffa överenskommelse om de arbetstider som ska gälla på din arbetsplats.

Resultatet av den överenskommelsen ska finnas i form av ett arbetstidsschema. Schemat kan innehålla arbetstider för både dagtidsarbete och skift.

Om din arbetsgivare vill ändra din arbetstid från exempelvis två-skift till dagtid och de lokala parterna är överens om sådana arbetstider kan arbetsgivaren göra detta. Men arbetsgivaren måste förvarna dig 14 dagar i förväg.

Finns ingen lokal överenskommelse om arbetstider så ta kontakt med din klubb eller ombudsman i din region.

Med rast menas ett uppehåll i arbetet då du som arbetstagare inte behöver stanna kvar på arbetet. Raster ingår inte i arbetstiden och du får heller inte betalt för en rast.

Raster ska anordnas så att du inte utför arbete mer än fem timmar i sträck. Rasternas antal, längd och förläggning ska i övrigt vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Rastens längd preciseras inte i lagen utan bestäms i samband med de lokala förhandlingarna om arbetstiderna på din arbetsplats.

Uppehållets längd och förläggning ska anges på förhand i arbetstidsschema eller liknande, så noga som möjligt. Avvikelse från femtimmarsregeln kan ske genom centralt kollektivavtal.

Arbetsmiljöverket kan också – under förutsättning att kollektivavtalsvägen prövats – medge undantag från denna regel. När arbetets beskaffenhet eller andra förhållanden gör det ofrånkomligt får rast utbytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, dvs på eller i omedelbar närhet av arbetstagarens särskilda arbetsplats.

Detta kan ske endast i undantagssituationer. Utbyte av rast mot måltidsuppehåll kan även ske genom kollektivavtal. Måltidsuppehåll i stället för rast inräknas i arbetstiden.

Med paus menas ett uppehåll i arbetet då du ska stanna kvar på arbetet. Pauser ska räknas som arbetad tid. Arbetet ska anordnas så att du kan ta behövliga arbetspauser utöver raster. Längden på pausen och antalet pauser anges inte i lagen. I sådana arbeten där möjligheterna till naturliga pauser eller annan omväxling är begränsade eller obefintliga ska särskilt bestämda pauser tillämpas i den utsträckning arbetsförhållandena påkallar.

Har du en tillsvidareanställning och du säger upp dig från ditt arbete är uppsägningstiden en månad.
Anställningsformen kan påverka din uppsägningstid. I de flesta av våra kollektivavtal har den som har en tidsbegränsad anställning en uppsägningstid på 14 dagar. Detsamma gäller om arbetsgivaren avbryter en tidsbegränsad anställning.

Om du anställts före den 1/1 1997 och har en tillsvidareanställning är uppsägningstiden en månad om arbetsgivaren säger upp dig och du är under 25 år. Därefter förlängs den trappstegsvis så att den som är 45 år har sex månaders uppsägningstid:

• Fyllda 25 år 2 månader
• Fyllda 30 år 3 månader
• Fyllda 35 år 4 månader
• Fyllda 40 år 5 månader
• Fyllda 45 år 6 månader

Om du anställts efter den 1/1 1997 är uppsägningstiderna beroende på din anställningstid hos arbetsgivaren:

• 2 månader vid 2 – 4 års anställningstid
• 3 månader vid 4 – 6 års anställningstid
• 4 månader vid 6 – 8 års anställningstid
• 5 månader vid 8 – 10 års anställningstid
• 6 månader över 10 års anställningstid

Under hela uppsägningstiden ska du ha samma lön och anställningsförmåner som i normala fall.

Anställningsformen kan ha betydelse för uppsägningstiden. I de flesta av våra kollektivavtal anges att vid tidsbegränsade anställningar är uppsägningstiden 14 dagar. Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren eller den anställde som avbryter anställningen.

Meddela oss alltid vilken arbetsplats du jobbar på!
Vår främsta uppgift är att se till att du omfattas av ett kollektivavtal, som reglerar löner, ersättningar, försäkringar och villkor.

Om du bytt eller byter arbetsgivare inom Livs så ska du meddela din region detta. Då kontrolleras automatiskt om det finns ett avtal eller inte. Gör det inte det så tar regionens ombudsman kontakt med din arbetsgivare och begär förhandling om att teckna kollektivavtal.  Är du osäker så kontakta din region.

En förutsättning för att diskutera lön utifrån rätt och fel är att det finns ett kollektivavtal som gäller på din arbetsplats.

Är du osäker om det finns ett kollektivavtal för din arbetspalts så måste du kontakta ansvarig ombudsman i regionen.

Vet du att det finns ett kollektivavtal som gäller på din arbetsplats så börja med att se efter vad som står där när det gäller löner och ersättningar. Utöver vad som står i kollektivavtalet kan det finnas lokala avtal som reglerar lönerna.

Kollektivavtalen hittar du här >>