Livsmedelsindustrin har under flera decennier genomgått en strukturomvandling. En ökad stordrift med färre och större produktionsenheter och arbetsplatser som blivit mindre personalintensiva med ny och modernare teknik. Samtidigt som den enskilde livsmedelsarbetaren kan komma i kläm vid strukturomvandlingar så är det positivt att dåliga jobb försvinner, arbetsmiljön förbättras och löneutrymmet ökar. Det är en förutsättning att företagen går bra och genererar vinster som kan återinvesteras i produktion och utveckling av företagen. 

Många livsmedelsföretag har under en lång tid varit pressade av dålig lönsamhet vilket påverkat investeringar och utveckling negativt. Producenterna hamnar ofta i kläm mellan å ena sidan ökade kostnader i form av råvarupriser och energi och å andra sidan återförsäljarna inom dagligvaruhandeln som vill pressa priserna. Det leder ofta till att livsmedelsföretagen genomför besparingsåtgärder och säger upp anställda. 

För att komma tillrätta med lönsamheten i svensk livsmedelsproduktion och skapa en hållbar och konkurrenskraftig industri krävs flera olika åtgärder. 

Klimatförändringar, folkhälsa och livsmedelsförsörjning är flera stora globala utmaningar där livsmedelssektorn har en central roll. Forskning och innovation är en viktig del av lösningen. Forskning och innovation är också avgörande för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk livsmedelsindustri som skapar ökade exportintäkter och fler arbetstillfällen.

	Livs gillar inte handelns egna varumärken När du köper handelns egna varumärken vet du inte vem som producerat varan. Det ger handeln makt att pressa livsmedelsföretag att producera så billigt som möjligt annars får någon annan uppdraget. Det minskar lönsamheten för livsmedelsföretagen. Det påverkar jobben och utvecklingen negativt. Stolta livsmedelsarbetare vill att det ska framgå tydligt var och av vem maten producerats.
	Livs gillar inte handelns osunda maktposition Dagligvaruhandeln domineras av ICA, Coop och Axfood. ICA är störst med över hälften av marknaden. Nästan alla livsmedel som produceras i Sverige köps där. Det ger handeln en osund maktposition som de utnyttjar och pressar svenska livsmedelsföretag att producera så billigt som möjligt för att överhuvudtaget få leverera. Det kapar marginaler för livsmedelsföretagen och innebär sämre möjligheter till att anställa, utveckla jobben och företagen.
	Livs gillar ursprungsmärkt mat En stor del av maten som säljs på restauranger är importerad från andra länder. Det innebär att maten producerats under helt andra förutsättningar. Vi livsmedelsarbetare är stolta över det vi producerar och vi vill gärna att det ska framgå att det är vi som gör maten. Därför tycker vi att det ska framgå tydligt av vem och var produkten är gjord oavsett om du handlar i matbutiken, på restaurangen, äter i skolan, på äldreboendet eller på sjukhus.

Livs gillar en ökad självförsörjningsrad
En ökad svensk livsmedelsproduktionen bidrar till att öka självförsörjningsgraden av livsmedel. Sverige hade under många år en tydlig och högt prioriterad politisk ambition om en hög självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel som bidrog till att näringarna inom primärproduktion och förädling delvis blomstrade. För 30 år sedan låg självförsörjningsgraden i Sverige på cirka 80 procent. Efter det kalla krigets slut, avregleringar, Sveriges inträde i EU och den allmänna tidsandan försvann frågan om landets självförsörjningsgrad från dagordningen. Det resulterade i att den totala svenska matproduktionen, såväl primärproduktionen inom jordbruket och fisket som förädlingen inom livsmedelsindustrin, minskade kraftigt och gjorde Sverige till EU:s mest importberoende land avseende livsmedel. Idag är självförsörjningsgraden runt 50 procent.