Avtalsrörelsen i korthet

Avtalet som sluts mellan fackliga organisationer och arbetsgivare heter kollektivavtal. I Sverige har kollektivavtalen en stark ställning sedan början av 1900-talet. Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackföreningar kan komma överens om gemensamma regler att förhålla sig till.

Livsmedelsavtalet är slutet mellan Livs och Livsmedelsföretagen. Livs representerar runt 27 000 livsmedelsarbetare. Livsmedelsföretagen är arbetsgivarorganisationen, det vill säga förbundets motpart.

I Livsmedelsavtalet finns särskilda tilläggsavtal som gäller för olika branscher i livsmedelsindustrin. Idag finns tilläggsavtal för bagerier, bakmedelsindustrin, Barilla-OLW, bryggeriindustrin, brännvinsbränneri- och stärkelseindustrin, chokladindustrin, glassindustrin, Jästbolaget AB, konservindustrin, kvarnindustrin, margarinindustrin, matfågelsslakterier, mejeriindustrin, Santa Maria AB, slakteri och charkuteribranschen, Stadex, äggproduktindustrin och för lagerpersonal vid glassföretag mm. Livsmedelsavtalet är det största avtalet inom livsmedelsindustrin, men Livs förhandlar även fram andra avtal med olika motparter.

Avtalets innehåll

Avtalen reglerar två typer av frågor: Löner och allmänna villkor. Regleringen av löner handlar om lönenivåer, ob-tillägg, övertidstillägg, helglön, semesterlön mm. Allmänna villkor gäller bestämmelser kring det utöver lönen. Det kan exempelvis vara anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö och utbildning av personalen. Frågan om avtalsförsäkringar behandlas i samordnade förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Samordning

Livs samordnar förhandlingarna med förbunden inom Facken inom industrin. Facken inom industrin består av IF Metall, Livsmedelsarbetareförbundet, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Dessa förbund har varit med och slutit det så kallade Industriavtalet med arbetsgivare inom industrin.

Industriavtalet anger bland annat spelreglerna för förhandlingsprocessen mellan ingående organisationer. Ofta har samtliga förbund inom LO arbetat gemensamt i avtalsrörelsen för att få ökad styrka gentemot avtalsgivarna. 

Avtalskrav från Livs

När Livs förhandlar behöver förbundet utgå från de gemensamma kraven som man kommit överens om i samordningen inom Facken inom industrin.

Det finns samtidigt stort utrymme för Livs att påverka avtalen inom livsmedelsbranschen. I förhandlingarna om ett nytt livsmedelsavtal kan Livs både ta upp krav som gäller hela livsmedelsindustrin och specifika krav som gäller särskilda branscher. Det är inte bestämt på förhand vad som ska ingå i avtalet. Livs kan lyfta fram nya frågor som inte finns med i det nuvarande avtalet. Avtalskraven diskuteras i förhandlingsdelegationen och i förbundsstyrelsen.

Ett led i avtalsrörelsen är att Livs växlar krav inför förhandlingarna med motparten Livsmedelsföretagen. Under hela förhandlingsprocessen hålls förhandlingsdelegationen och förbundsstyrelsen underrättade och kallas in vid behov. I slutfasen av förhandlingarna, innan ett nytt avtal skrivs under, är förhandlingsdelegationen alltid inkallad. Även förbundsstyrelsen är inkallad i slutskedet.

Under de två första månaderna efter kravväxlingen förhandlar Livs och Livsmedelsföretagen med varandra. Sista månaden deltar också så kallade opartiska ordföranden som blivit utsedda av parterna inom industrin.

När det finns ett förslag till avtal ska förhandlingsdelegationen yttra sig och föreslå om förbundet ska godta eller förkasta avtalet. Därefter fattar förbundsstyrelsen det slutliga beslutet.

Ofta gäller avtalen längre tidsperioder. Men det bestämmer Livs och Livsmedelsföretagen själva.

Att få igenom kraven

Målet för de fackliga organisationerna är att komma överens med arbetsgivarna utan att det ska bli någon konflikt. För Livs är det viktigt att fundera på vilka krav som är allra viktigast och som vi kan slåss extra hårt för.

Livs kan varsla om konflikt om man inte tycker att arbetsgivaren bryr sig om de fackliga kraven. Det betyder att Livs kan ta till konfliktåtgärder om inte Livsmedelsföretagen går förbundets krav till mötes. Ibland kan det handla om att blockera all övertid eller att ta ut medlemmar i vissa branscher eller företag i strejk. Livs kan välja hur stor konflikten ska vara. Ett varsel måste lämnas sju arbetsdagar innan konflikt kan verkställas. Om parterna inte kommit överens inom den tiden blir konflikten verklighet.

Senast Livs varslade om strejk var 2010, men det blev aldrig någon konflikt eftersom Livs och Livsmedelsföretagen kom överens. Senast som Livs tog ut medlemmar i strejk var 1995, då var det inom bageribranschen.Arbetsgivaren kan i sin tur svara med till exempel lockout. Det betyder att arbetsgivaren utestänger de anställda från sina arbetsplatser.

Oavsett om det är Livs eller arbetsgivaren som utlöser konflikt i form av strejk eller lockout, har drabbade medlemmar rätt till konfliktersättning. En konflikt kan dock alltid bli kännbar. Livs har solid ekonomi och har under många år byggt upp strejkkassor för att ha i reserv vid eventuella konflikter.